lever på gränsen till förintelse

hallå bloggen!
ligger i sängen, älskade brorson är här så får väl gå upp och leka med honom snart.
har ingen riktig ork. var faktiskt uppe klockan 8 imorses, mamma var och hämtade mig
hos madde. jag & madde hade lite tjejkväll med vin & en massa prat. välbehövligt, verkligen!
idag ska jag träffa isa en sväng & övningsköra annars får vi se vad dagen bjuder på.

jag är inte på topp nu kan jag lova, jag hänger knappt med vad som händer.
allt ändras så fort. ena dagen är allt underbart, nästa dag så sjunker allt det ner i
ingenstans som om det aldrig funnits. jag undrar när det är min tur.
min tur att få känna den där lyckan, min tur att bli "uppvisad" för alla och känna
sig stolt och få känna det där alla beskriver. jag tror inte kärlek är till för mig.

jag är menad för nåt annat? nån test människa, hur mycket hjärtat klarar innan det går sönder
eller något liknande. det känns verkligen så. en helt obetydligen grej som inte det inte spelar
någon roll om man sårar och har kul åt. jag orkar inte. och ändå stannar jag kvar.
rädslan att förlora den lilla kärlek som finns. jag är fan patetisk.

nu ska jag duscha & göra mig iordning för dagen.
ha en bättre dag en mig, ewelina.


det finns ingen poäng i att vara fri längre
för jag vet att den här natten kommer döda mig
om jag inte får va med dig

det har blivit svårt att älska,
när all kärlek lett till besvikelse
ni trodde man kunde svika kärlek
men det kan man inte

jag vet att du är ledsen
jag är ledsen med
för allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va
jag läser aldrig Proust igen
för slutet gör för ont i mig

och det slutet har just börjat mellan dig och mig


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0